FAQ
Hur fungerar huden?
Huden är uppbyggd av tre delar; överhuden, läderhuden och underhuden. Huden skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning och hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå.
 
Huden utsöndrar vatten och salter genom svettning och avdunstning, lagrar vätska och fett samt förhindrar att man förlorar för mycket vätska.

Huden skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen och bildar D-vitamin med solens hjälp, som behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet.

Huden fungerar som ett stort sinnesorgan som kan känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta och signalerar till omgivningen, till exempel genom att rodna när man blir generad.

Överhuden

Överhuden är den yttersta synliga delen av huden. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Hud som slits mycket, till exempel hand- och fotsulor, har tjock överhud. Den kan vara en millimeter tjock eller mer. Den övriga överhuden är 0,05-0,1 millimeter tjock. Tunnast hud finns på ögonlocken. Överhuden består av platta celler i flera skikt, så kallat flerskiktat plattepitel. 

 
Överhuden sitter fast i den underliggande läderhuden genom ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera skikt. Cellerna i de djupast liggande skikten delar sig ofta för att ersätta celler som slits på hudens yta. De nybildade cellerna förs upp till ytligare skikt efter hand som de åldras, och nya celler bildas intill basalmembranet. Hornämne, eller keratin, lagras i de åldrande cellerna.
 
De yttersta cellagren består av döda och förhornade celler, som kallas hornlager. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot kemisk och mekanisk påverkan, till exempel nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Man kan till exempel få valkar på händerna efter hårt arbete:

Överhuden innehåller färgpigment. I de understa cellskikten intill basalmembranet finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter.

 

Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade.

När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen.

 

Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer.

Överhuden saknar blodkärl och därför förs syre och näringsämnen dit från hudens djupare lager, som innehåller blodkärl.

Läderhuden
Läderhuden ligger under överhuden. Läderhuden är mellan en halv och tre millimeter tjock, och den är tjockast på ryggen. Gränsen mellan de båda hudlagren är vågformad. Läderhuden består av bindväv, som innehåller rikligt med proteinfibrer av kollagen och elastin. Därför är läderhuden både stark och elastisk.
 
Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs en del av de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare.
 
I läderhuden finns det gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek.

När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och den svalnar. Huden kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras.
 
I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar, och de reagerar på olika känselintryck som beröring, tryck, värme och kyla.

 

I huden finns också fria nervändar som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan.

Underhuden

Djupare ner i huden övergår läderhuden i underhuden. Det finns inte någon tydlig gräns mellan de här två hudlagren. Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. 

 

Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en mager person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock.

Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande. Den är dessutom en viktig fettreserv. 

Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska.

Vad är parabener?
Paraben är ett konserveringsmedel som används i många av våra hudvårdsprodukter så som schampo, balsam, hudkräm, kroppslotion, make up. Kan även finnas i mat och läkemedel. Forskningen visar att parabener har en svag östrogenaktivitet och uppfattas som ett hormon av kroppen och därför kan rubba hormonbalansen i kroppen.
 
Parabener är estrar av para-hydroxibensoesyra, varifrån namnet härstammar. Vanliga parabener omfattar metylparaben (E-nummer E218), etylparaben (E214), propylparaben (E216) och butylparaben.

Flera studier bland annat en studie i England som leddes av forskaren, molekylärbiolog Filippa Darbre har rapporterat resultat som indirekt stöder ett samband mellan förekomsten av parabener och förekomsten av bröstcancer.

 

Höga halter av parabener har upptäckts i brösttumörer.

Vad är mineralolja?

Mineralolja är en biprodukt vid destillation av olja för att framställa bensin och andra petroleumbaserade produkter ur råolja. Det är en transparent, färglös olja som huvudsakligen består av alkaner, kallas även för paraffin tillsammans med vaselin (som är ett varumärke) annat namn är petroleumgelé.

Mineralolja är ett ämne som produceras i stora mängder och är billigt att framställa.

Mineralolja finns i lätta och tunga kvaliteter. Den vanligast förekommande mineraloljan är kanske babyolja som finns att köpa i alla livsmedelsbutiker.

Mineralolja sägs täppa till hudens porer vilket gör att huden mister sin naturliga förmåga att återfukta sig själv.